Ulrika Stigsdotter

Ödmjukhet och respekt inför livet och andra människor... Det är något som jag vill ha med mig i hjärta och sinne genom dagarna som går. Jag tycker att det går fint för det mesta och att jag är tacksam för mycket och för många som sällskapar mig på vardagens väg. Jag lever i balansen mellan att inte ta något för givet men samtidigt förvänta mig det allra bästa, och ha tillit till att allt är precis så som det ska vara. Livet är i någon slags ordning mitt i röran, flödet som vi alla befinner oss i. Dagarna och livet rullar på. Men som ett slag i huvudet, en kniv i hjärtat, ett slag i magen, en rysning genom kroppen, så blir jag påmind om hur sårbar och liten jag är som människa. Hur jag än rustar mig så sker det saker runtomkring mig som berör mig och mitt liv, och det enda jag kan göra är att hantera det. Att vara i det. Jag kan inte blunda, jag vill inte. Jag kan inte förändra, men jag vill. Jag skulle vilja omforma många livshistorier, för vems skull vet jag inte, men ändå. Pers...

Har du sett någon i ögonen och vågat stanna kvar med blicken i mötet kommer känslan känns som en kraft kraft som hugger till och säger jag älskar dig... du älskar mig... vi älskar. Magiskt härligt ärligt. Jag ska alltid älska någon och något. Att älska ger mig kraft... Ulrika B S

... när knoppar brister. Ja visst gör det ont när knoppar brister. Varför skulle annars våren tveka? Varför skulle all vår heta längtan bindas i det frusna bitterbleka? Höljet var ju knoppen hela vintern. Vad är det för nytt, som tär och spränger? Ja visst gör det ont när knoppar brister, ont för det som växer och det som stänger. Ja nog är det svårt när droppar faller. Skälvande av ängslan tungt de hänger, klamrar sig vid kvisten, sväller, glider - tyngden drar dem neråt, hur de klänger. Svårt att vara oviss, rädd och delad, svårt att känna djupet dra och kalla, ändå sitta kvar och bara darra - svårt att vilja stanna och vilja falla. Då, när det är värst och inget hjälper, Brister som i jubel trädets knoppar. Då, när ingen rädsla längre håller, faller i ett glitter kvistens droppar glömmer att de skrämdes av det nya glömmer att de ängslades för färden - känner en sekund sin största trygghet, vilar i den tillit ...

Igår var jag på en föreläsning som gav mig både insikt och förvirring, men vi fick i alla fall en uppgift. Vi skulle se oss som 98 år gamla liggande på vår dödsbädd. Vi skulle tänka tillbaka på samma stund och plats som vi befann oss i och sedan fundera på vilka råd och tips vi skulle ge till oss själva. Vad gällde karriären och relationerna. Det enda som klingade i mitt huvud var kärlek och glädje . Kärlek och glädje. Är det så enkelt? Eller är det så svårt? Att få känna kärlek och glädje till det jag gör och till de som jag har relationer med. Det borde inte vara svårt, och det är det oftast inte. Men ibland när livet och mina minnen utmanar mig kan det vara svårare att känna den där självklara lättheten och värmen till det jag gör och de jag älskar. Men det handlar oftast om att jag har erfarenheter och minnen som gör sig påminda och jag blir rädd för att jag ska behöva gå igenom vissa saker och situationer igen. Sen beror det ju också på vad jag får av andra människor i mina mö...

Dagen idag är en speciell dag. Visst kan varje dag vara speciell och det borde få vara så att vi ser och känner det unika i varje dag. Men oftast är det väl så att dagarna går och kanske även springer iväg och vi tänker inte på vad det är som vi bär med oss in i framtiden. För det är ju så, det vi har nu är det vi tar med oss in i det som kommer framöver. Tänker vi så blir det än mer viktigt att skapa nuet så optimalt det går. Det bästa sättet att rusta sig för framtiden är att vara i nuet, men också att manifestera vad det är du vill ha med dig i ditt liv framöver. Hur vill du skapa din framtid? Att manifestera är att visa, för dig själv, men även för alla andra, vad som är viktigt för dig. Idag, den 21 December, kommer jorden inte gå under, utan tvärtom. Den kommer att höja sig till en ny energinivå som hjälper oss att höja vårt medvetande. Vi behöver inte tänka på hur detta ska gå till utan bara vara öppna för det och våga ta in det som erbjuds. Vi kan redan nu göra oss...

Månen lyser upp nattens mörker kylan balanserar jordens värme jag tillåter mig att vara så stor liten och sårbar som jag är. Ulrika B S

Gå gärna in på www.amorinhultang.se